2013 goes 2014

Dags för den klassiska sammanfattningen av året.

För oss har det varit ett fantastiskt år på många sätt. Vi började året med att flytta Lizzie till ett fullservicestall. Och i samband med det kollade vi på ett hus, som det inte blev något med. Men på något vis sattes bollen i rullning där.

Jag ramlade några månader senare över en två meningar lång annons angående ett hus med sjöutsikt som skulle hyras ut, och svarade. Fick svar och vi var och tittade - på det som vi trodde skulle vara ett ruckel, men som visade sig vara ett drömställe - i våra ögon - och en lång väntan på besked började. När hyresvärden ringer och säger att vi av alla som var och tittade fick det - trodde vi det knappt. Det var ju som en lottovinst!

Utsikt från altan/sovrumsfönster

Så himla fint! Den 1 augusti flyttade vi in och vi trivs precis lika bra som vi trodde att vi skulle göra. 

Med denna flytt så hamnade vi 650 meter från ett stall. Från ett för stort stall trodde jag och tänkte inte mer på det. Men kunde ändå inte låta bli att gå och titta, och fick ett bra intryck. Och det var det bästa jag kunde göra, i mitt hästliv. Lizzie fick flytta än en gång och hon trivs riktigt bra. Helt oväntat blev hon lugnare än någonsin. Vi har till exempel inte kunnat binda upp henne ordentligt på flera år. Här funkar det plötsligt. Trots att utetiderna är kortare än tidigare, men det är något som får henne trygg här. Det är 31 hästar i stallet och ett gäng på lösdrift. Men förvånansvärt lugnt. Lizzie fick en trygg hörnbox och gillar livet. Vi träffade också många nya härliga människor och fick några nya vänner. Ett stall med så bra gemenskap är svårt att finna!

Johan gillade stallet så mycket så han började hänga med typ jämt. Superkul! Han råkade nämna för Lena att det kanske skulle vara kul med shettis. Lena nämnde det för Klara och vips började vi pyssla med Lucas som senare blev vår.

Lucas fick visa vad han gick för med däck. 

Och när han blev godkänd av körtränaren så blev det inköp av vagn!

Sen poppade Johan plötsligt frågan. ;) Så nästa stora grej är att vi förlovade oss. Och det känns så rätt. Vi är som gjorda för varandra. 

Vi avslutade året med en helt fantastisk semester till Dominikanska Republiken. Den har ni nyss läst om så den säger jag inget mer om.

Inför 2014 ska jag bli mer målinriktad, och i etapper:

Mina första mål är till 31 Mars, då ska jag:

*ha gått 150 km (det är 15 km/vecka ungefär) i rena promenader. Mina dagliga stegmål etc. står kvar, och om det blir för lätt så höjer jag målet, men hellre börja med något som känns uppnåeligt.

*ha gått ner 5 kg

Vad Johan har för mål 2014? Det kanske ni får veta i nästa inlägg... 

Nyårsafton i Karibien :)

Nyårsafton spenderade vi passande nog på en Katamaran på havet. Det var helt underbart! Vi serverades Cuba Libre(Rom och Cola) och Santo Libre(Sprite och Cola) och det var också vår sista utflykt på resan. Vi vet inte riktigt vad vi missat på andra utflykter, men det känns som om vi valt precis rätt. 

Vi seglade fram över havet och snorklade runt en liten ö. Snorklingen var mycket bättre i Egypten dock. Sen åt vi på ett sjustjärnigt hotell innan vi seglade hemåt igen. Vi har köpt DVD med bilder från alla våra utflykter, blir spännande att se när vi kommer hem. 

På kvällen hade vi bokat bord i restaurangen tillsammans med våra nya vänner och avnjöt god mat i gott sällskap. Sedan inväntades tolvslaget. Tyvärr regnade det en del under kvällen, men blev uppehåll lagom till tolvslaget. Vi bjöds på skumpa och vi fick varsin påse med partyattiraljer. Nedan kommer lite bilder till dagen. 

 Johan under vattnet

 Sjöstjärna

Fiskar

Vårt hotell från vattnet. Ni ser som tre parhus? Vi bor i det i mitten.

De anstränger sig verkligen i restaurangen med utsmyckning

God fisktallrik

Fyrverkerier vid 12-slaget

Staden nedanför

En segelbåt

Bromance ;)

För att sammanfatta det hela har vi haft det helt underbart, människorna här är så härligt glada hela tiden. De går och sjunger och dansar och känns genuint glada. 

Det känns lite tungt att lämna hotellet 10.30 imorgon och sen inte vara hemma förrän kl 7 på fredag morgon, svensk tid dock. (2 Dominikansk). Så på fredag lär vi vara ganska så slutkörda. På lördag är vi förhoppningsvis människor igen, senast söndag. ;) 

På ett sätt är det ju alltid skönt att komma hem - men jag hade nog kunnat stanna ett tag till... 

El Limon Cascada

Igår var vi på äventyr igen. Denna gång gick färden till El Limon, ett 50 meter högt vattenfall.
Dit tog vi oss med hjälp av en öppen buss och sedan tog vi oss genom berg och tropiker på hästryggen.

Det var riktigt häftigt! En lokalbo följde med en och hästen, verkade vara hans häst, och hästen var helt drillad på honom. Spelade inte så stor roll vad jag gjorde på ryggen, den lyssnade ändå bara på min guide, oavsett avstånd han befann sig på. Medina sa innan att de var som halvautomater och det stämde. De trampade på stigarna, när vi kom fram så släppte de bara hästarna som gick över en bro och parkerade.

Där framme gick vi ner för en trappa för att komma fram till foten av fallet, och det var riktigt häftigt! Vi badade där också, det var ganska kyligt vatten, men skönt efter en varm ritt. Trappan upp igen var en pärs, och mina lår gör SÅ ont idag. Men bra med lite motion. :)

Vi lärde känna ett par svenskar också på turen, ett par i vår ålder, som är här på försenad bröllopsresa. Jättetrevliga, och vi har hängt en del sen dess. Vi är på samma nivå, alla fyra på något vis. Ni vet att man bara klickar med vissa, så känns det med dem. Riktigt skoj!

Nu får bilderna tala sitt språk istället.

Förvånande nog fick vi hjälmar

Johan red framför mig. De höll ihop oss iallafall. 

Fallet

Den stackars lilla hästen som fick kämpa sig genom skogen med mig på ryggen.

Johans fina lilla häst

Såhär såg bussen ut. Mycket säkert. ;)

Vi köpte även turfotografens dvd med alla bilder från utflykten som vi kan kolla när vi kommer hem. :)

Julafton

Det här är första gången jag firar julafton utomlands. Och tror det är första gången jag firar utan min familj. Ja alltså mamma och pappa och co då, Johan är ju i allra högsta grad familj nu. :)

Men vi åkte ju också medvetet över jul för att det är skönt att släppa alla krav och måsten som också kan följa med. Och det är skönt.

Julen firas ju i allra högsta grad här, då det är kristet och katolskt. Personalen har tomteluvor och alla springer och önskar God Jul. Trevligt!

Här verkar det också mest firas igår, då man var tvungen att boka bord även i bufférestaurangen samt vara mer finklädd. Med det menas mest bara inte shorts och t-shirt/strandkläder. Vi bokade såklart. Där fick man en välkomstdrink först.

Riktigt god. Lite grapefruktaktig i smaken, fräsch!

Sen hade de dukat upp till festmåltid. Isskulpturer och hela kittet. Mitt i middagen kom ängel och vise män gående i matsalen. 

All personal här är otroligt trevlig och alltid på gott humör. Häromkvällen i en restaurang kom en kille och shottade med oss. De verkar jobba typ hela tiden, men är lika glada för det. Är väl kanske så att det är väldigt bra att ha ett jobb här. Men de får oss iallafall att trivas väldigt bra. 

Jag orkade mig aldrig till sötsakerna igår, men Johan tog ett par. Se lilla granen på sista bilden. De har verkligen ansträngt sig här. 

Vi har det så himla bra, jag tjatar lite om det, men så är det. Medina - vår guide, vi har en inhemsk istället för en klämkäck svensk reseledare, bara positivt i mina ögon! - sade till mig att han gillade mig för jag alltid ser glad ut och klagar inte, som visst många andra i gruppen gör. Det övergår mitt förstånd. Vi förstår inte vad man kan klaga på här. Men det är klart, letar man saker att klaga på så hittar man dem nog, oavsett var man är. 

Vi har bokat utflykt till El Limon Cascades(?) på fredag. Då åker man buss en bit, sen rider man in i naturen upp till vattenfall och badar där... Ska bli häftigt!

Nyårsafton kommer vi spendera i lyx på Katamaran, äta på sjustjärnigt hotell och snorkla. Sen avslutas dagen med en nyårsmiddag här. Hur vi ska hålla oss uppe till tolvslaget är ett mysterium. Vi lägger oss vid 20-21 här, varje kväll. :) Och sover till 7-8 och så sover vi lite siesta också. Utvilade kommer vi nog vara när vi kommer hem också.

Och jo, jag börjar faktiskt få lite hemlängtan. Men bara lite. Jag lutar mer åt att vilja ta hit allt jag saknar... ;)